Sparande

Arkiv för kategori ‘Om att lyckas’

Om du ska vara motiverad nog att nå dina mål så kommer du få mycket energi av att ta ut segern i förskott. Det hjälper dig också att hålla dig till din plan vilket annars kan vara väldigt förödande för dina möjligheter att verkligen lyckas.

Det är alltid andra saker i ditt liv som kommer vilja ta din uppmärksamhet och energi. Givetvis ska familj och nära gå först men för att du självmant ska kunna sålla bort energibovar, som bara är ute efter egen vinning på din bekostnad (Syftar i huvudsak till energi här), så är din tro på att du kommer vinna på detta din drivkraft att faktiskt också genomföra det.

För att du ska bli framgångsrik och ens ha en utgångspunkt som kan ta dig vidare i rätt riktning är det av stor vikt att du sätter upp stora och tydliga mål.

För att kunna skaffa tydliga mål måste du besvara frågan varför?
Om du inte kan svara på frågan om varför du vill förändra något så kommer du inte ha nog med motivation att förändra dina beteenden för att nå ditt mål. Jo att lyckas innefattar naturligtvis att du kommer få arbeta med dig och dina vanor och beteenden för att lyckas. Men kan du inte beskriva varför du vill nå ett visst mål med tillräcklig seriositet, eller rent av ilska, så är du troligen inte motiverad nog att ta dig ur din nuvarande situation.

Charlie Söderberg (Känd från SVT i Plus och tidigare i tv3 i Lyxfällan), som förövrigt inspirerat mig att skriva många inlägg här, har en utmärkt jämförelse i detta fall.
I filmen Allice i Underlandet hamnar Allice i korssning av stigar och vet inte vilken väg hon ska ta. Till assistans dyker Cheshire Cat upp varpå Allice frågar om vägbeskrivning. Cheshire Cat frågar om var hon ska och Allice svarar att det inte spelar någon roll varpå det klassiska citatet dyker upp.

”If you don’t know where you are going, any road will get you there.”

För att du ska komma rätt måste du ha tydliga mål med var du ska. Med detta i bakfickan kan du skriva en vägbeskrivning.

Generellt sett är vi ganska dåliga på att ta hand om våra pengar. Det finns antagligen en anledning till att soffliggarfonden är så stor som den är i Sverige. Jag är i och för sig inget undantag utan mina sura pensionspengar ligger också där.

SMS-lån och avbetalningar och krediter är däremot bland det värsta man kan skaffa sig om man vill ta hand om sina pengar. Ditt kapital kommer ätas upp snabbare än du tänkt. Låt säga att du köper en ny mobiltelefon med avbetalning där du binder dig i 24mån. Ett finurligt sätt för teleoperatörerna och telefonförsäljarna att få avbetalningen att framstå som en del i ditt telefonabonnemang. Jätteviktigt att tänka på är att inget blir så billigt som att du köper det för pengar du har och inte delbetalar. Antagligen kommer mobiltelefonen kännas gammal redan efter första året. Det jobbiga för dig är att du har ett helt år till av avbetalning på ”nallen” innan du är fri att ta en ny avbetalning.

Eller?

Jag hoppas du inte går på en ny avbetalning efter det. Var rädd om dina pengar och ta hand om dem.

Som jag skrev igår så är målet för oss att inse att tid är tid och pengar är pengar. Att tid inte är pengar är väldigt väsentligt att lära sig för att lyckas med konsten att ha både gott om tid och gott om pengar.

För att sedan realisera ”gott om tid, gott om pengar”-konceptet måste man ställa sig en viktig fråga och försöka hitta nya vinklar hela tiden.

”Hur kan jag tjäna mer pengar när jag sover?”

För att få tid och pengar måste du hitta möjligheter att tjäna pengar när du sover. Lyckas du med detta har du med största sannolikhet skapat dig en tillgång i dess rätta bemärkelse.

En tillgång ska ge dig inkomst utan att du ska behöva tillföra någon aktiv arbetsinsats. Visst låter det fint?
Men det är troligen för att det är väldigt fint och alla kan göra det.

Relationen mellan tid och pengar har diskuterats med många olika vinklar.  För att bara kartlägga vilka situationer man kan befinna sig i sätter vi upp figuren nedan.

Först ut, personer som inte har tid men överflöd av pengar. Dessa personer är troligen fullt upptagna med sin sysselsättning och tjänar stora mängder pengar, till exempel en VD för ett stort bolag. Dessa personer är så ockuperade av sitt jobb att de inte får känsla av rikedom eftersom de aldrig får möjlighet att njuta av sina pengar. Troligen är det någon annan som sätter sprätt på dem.

Person 2 har gott om tid men ett tydligt underskott på pengar. Dessa personer har uppenbarligen alla möjligheter i världen att uppleva sina drömmar om det inte vore för den ekonomiska aspekten att många drömmar kostar pengar någonstans för att realisera dem. Eftersom denna grupp saknar pengar så upplever de troligen inte att de har någon rikedom.

Den tredje personen har varken gott om tid eller gott om pengar. Denna person kan skämtsamt definieras som alla som har ett jobb. Som jag nämnt tidigare så är det oerhört få personer i Sverige som, med hjälp av endast inkomst från sitt jobb, kan skapa en god ekonomisk kassa. Dessa personer spenderar sin tid åt sitt jobb och strävar efter känslan av rikedom vilket kostar dem deras inkomst och de jobbar ännu mer.

Den slutgiltiga personen, som innehar den heliga gralen, har gott om både tid och gott om pengar. Här har vi en person som uppenbarligen får tid och pengar att samverka och inte motverka varandra.  För att lyckas med detta bygger dessa personer, otroligt nog, en barriär mellan tid och pengar. Tid är tid och pengar är pengar, således tid är inte pengar.

Tid         Pengar
-                  +                VD
+                  -                 Pensionär, Arbetslös, (Student)
-                  -                 De med ett jobb
(+                 +)             Målet   

För att lyckas bra med sina placeringar eller sitt privatekonomiska planerande eller rent av skapandet av kroppslig eller inre rikedom så ska ”inte hjulet” uppfinnas på nytt.

Det finns så otroligt många framgångsrika människor att ta lärdom av och det kan vara så pass enkelt som att knata in på närmaste bibliotek för att läsa om deras metodik, eller varför inte googla sig fram till fungerande koncept.

Att ”stjäla” vad folk redan gjort med stor framgång och ta deras idé är det smidigaste och vanligen det tryggaste sättet att nå framgång, oavsett vad ditt mål är.   Men först måste du veta vad din målsättning är.

Som nämnt i gårdagens inlägg om de tre formerna av Rikedom (Kroppslig, Inre samt Ekonomisk) så samspelar dem och upplevelsen av rikedom är minsta gemensamma nämnaren av dessa.

Jag tänkte idag fortsätta skriva om upplevelsen av rikedom och hur vi förhåller oss till detta idag.

Vi människor hittar konstant konflikter mellan just den kroppsliga, inre och ekonomiska rikedomen. Man anger att man satsar på sin familj istället för på ekonomin som en ursäkt för varför man har den ekonomiska situation man befinner sig i för stunden. Känns det bekant?
Vad man bör reflektera över är om inte satsning på god ekonomi kan ge mer tid åt familjen och att satsa på den kroppsliga rikedomen ger både möjlighet till inre välbefinnande och möjligheter att orka med både ekonomin och familjen.

Vad troligen de flesta låser in sig på är att det ska ta lång tid att skapa ekonomisk trygghet. I Sverige är det näst intill omöjligt att arbeta sig rik. Egentligen kanske jag borde skriva att bli rik på lön. Givet finns det undantag för detta men nu syftar jag till ”Svensson” som i gemene man och kvinna.

Se på Lennart Israelsson (Aktiestinsen) somett exempel på att man inte behöver ha stor ekonomisk inkomst för att skapa kapital.
Under hans yrkesverksamma tid har han totalt tjänat 825 000 kr på sitt arbete på SJ. Hans aktieportfölj är värderad till ca  70 miljoner kr. Det borde vara bevis nog på att det finns vägar att gå med en normal eller låg inkomst till en stabil privatekonomi.

Jag ska snart ge mig i kast att läsa boken:
Miljoner på spåret : om Aktiestinsen, tiden och pengarna skriven av Ulla Sundin Beck
och jag hoppas på att få återkomma mer om Lennarts strategier senare.

Det finns olika sorters rikedom. Charlie Söderberg (känd från bland annat Lyxfällan i tv3) anger att rikedom kan förekomma i tre olika former.

• Kroppslig rikedom (Att du är vid god fysisk hälsa)
• Inre psykisk rikedom (Att du mår mentalt bra)
• Ekonomisk rikedom ($$)

Hur kan du säkerställa att du arbetar med rätt saker just för stunden?

Det är bland det svåraste att lyckas med när du sitter med ett berg av uppgifter som måste genomföras men faktum är att det finns en enkel metod för att snabbt bena igenom högen för att prioritera vad som är viktigt just nu.

Den klassiska Bråttom-matrisen kan verkligen hjälpa dig att snabbt ta beslut på vad som bör göras nu, senare eller inte alls.

Tänk dig att varje uppgift ska skattas enligt matrisen nedan med parametrarna om det är bråttom att utföras samt om det är viktigt att det genomförs.

Bråttom-Matrisen

Alla prio 1, det vill säga det är bråttom och viktigt, kommer få högsta prioritet.

Prio 2 innebär att det är bråttom men inte lika viktigt innebär att du kan planera in arbetsuppgiften i mån av tid.

Prio 3 är viktigt men inte bråttom vilket innebär att du kan planera in tid för det innan det blir bråttom och den blir en prio 1

Prio 4 är något som inte är viktigt och inte är bråttom, det vill säga något som du troligen inte ska lägga energi på alls om du inte får tråkigt.

Tänk på att också värdera vad som är bråttom för dig kan vara både oviktigt och mindre bråttom för nästa person i ledet, om det rör sig om en överlämning.

Vad en tillgång egentligen är tvistas det om idag.

Frågar banken dig om vad du har för tillgångar anger du antagligen gärna ditt boende som din största tillgång. Har du sedan ett antikt skåp eller annan möbel som håller ett högt värde så ser du det också som en tillgång. Har jag rätt?

Frågar du hur du ser en tillgång och hur banken ser om du besitter några tillgångar är helt och hållet i linje med bankens betrktningsvinkel och har inget med dina tillgångar som privatperson i din privatekonomi att göra.

Låt oss nu definiera vad en tillgång är?
En tillgång är något som passivt (det vill säga utan aktiva arbetsinsatser) inbringar intäkter

Köper du en lägenhet har du troligen höga lån på lägenheten och du får inga passiva intäkter av att du bor i lägenheten. Ser du detta ur bankens synvinkel kan man snabbt fastställa att banken har din lägenhet som en passiv inkomst och förklarar tydligt varför banken ser din lägenhet som en tillgång. Banken kan även se din antika möbel som en tillgång eftersom den säkrar bankens passiva inkomster från dig. Skulle du inte kunna betala räntan så ser banken att du har betalningsmöjlighet genom att sälja din möbel. Men möbeln i sig inbringar inga passiva inkomster till dig?

Summeringen blir således att du inte ska se på din ekonomi i bankens ögon utan du måste se det med dina privatekonomiska ögon. Lyckas du med detta har du all möjlighet att nå riktigt långt.

Vad är en tillgång kan man då fråga sig?